Om oss
Krylbo Elmontage har funnits i Krylbo sedan starten år 1966. Idag har företaget 10 st anställda varav 7 st är utbildade elektriker.
År 2022 flyttade verksamheten till Krylbo Mejeris gamla lokaler.
Krylbo Elmontage har funnits i Krylbo sedan starten år 1966. Idag har företaget 10 st anställda varav 7 st är utbildade elektriker.
År 2022 flyttade verksamheten till Krylbo Mejeris gamla lokaler.
Pernilla har arbetat på Krylbo Elmontage sedan år 1989, och har varit delägare sedan 1998. 2011 tog hon över som VD för verksamheten.
Tomas är behörig elinstallatör & certifierad solcellsinstallatör. 2000 startade han Kindmarks El & Montage som 2011 gick samman med Krylbo Elmontage.
Anledningen till startandet av ett elinstallationsföretag var att dåvarande Krylbo Elverk, som även sysslade med elinstallationer åt privatpersoner, skulle uppgå till Avesta Elverk i samband med den kommande kommunsammanslagningen av Avesta och Krylbo.
Avesta Elverk ansvarade endast för driften av den nya kommunens elnät vilket innebar att det saknades ett företag som arbetade med elinstallationer åt privatpersoner.
Starten av Krylbo Elmontage blev därmed gynnsam och förutom en stor andel privatpersoner fick man även företag som kunder.
Några av företagskunderna var Krylbo Gjuteri, Stiftelsen Folkarebostäder, HeDa Bolagen, Jannerstens Tryckeri, Asplunds Bygg och Strängbetong bland andra.
Krylbo Elmontage expanderade och efter två år hade man 7 anställda. Vid den tiden fanns även en blygsam försäljning av vitvaror från Asea Skandias sortiment av Cylindaprodukter.
Den enskilda firman övergick 1969 till att bli ett aktiebolag.
Det var den 28 januari 1928 som mejeriet invigdes med pompa och ståt. Det hade kostat den ett par år tidigare bildade Krylbo andelsmejeriförening 210 000 kronor att bygga. Mejeriet innebar att en ny och betydelsefull epok för bygdens bönder var nådd.
Den första mejeristyrelsen bestod av flera kända ansikten i bygden; förutom den givne ordföranden August Andersson Linge även David Larsson i Grytnäs, Clas J Karlsson i Brovallen, Axel Johansson i Rosshyttan, Carl Fritiof Ottoson i Avesta och Carl Erik Johansson i Jularbo. I andelsmejeriföreningen var samtliga 311 leverantörerandelsägare.
Den första dagen som mejeriet var i drift – några veckor före den officiella invigningen – levererades 3 000 liter mjölk. Vid tiden för invigningen var man uppe i 7 000 liter och man beräknade snart att vara uppe i en dagskapacitet på 10 000 liter. Totalt uppgick den lämnade mjölkmängden det första året till 2 979 718 kg. När driften stod på topp levererades inte minde än 25-30 000 liter per dag. Mjölkleverantörerna erhöll 1931 10 öre per liter. År 1932 hade medelpriset för leverantörerna sjunkit till 9:32 öre per liter.
Av den totala leveransen såldes 15-18% som ren konsumtionsmjölk, återstoden användes till produkter. Av vasslen tillverkades stora partier mesost och messmör. En verksamhet som väckte särskild uppmärksamhet var tillverkningen av en margarinblandning, som innehöll en viss procent smör. Den tillverkningen upphörde dock när man 1933 övertogs av Dalarnas mejeriförening. I bedömningshänseende hörde man till Västmanlands mjölkbedömningsförening.
Den första större omläggningen som blev början till slutet för Krylbo mejeri skedde 1954, då Grådö mejeri togs i bruk. Hälften av de anställda i Krylbo fick sluta och ost- och smörtillverkningen upphörde. Istället installerades nya maskiner för tappning av mjölk på flaska. Innan Pure Pak introducerades levererades dagligen ca 20 000 flaskor i hela södra Dalarna och vissa delar av Västmanland.Men i samma takt som försäljningen av Pure Paks färdigpaketerade mjölk ökade i Grådö sjönk flaskförsäljningen i Krylbo. Allt fler av inkörningslinjerna överflyttades till Grådö och på slutet hade man i bara tre kvar i Krylbo.
Under sin storhetstid hade Krylbo mejeri ett 30-tal anställda. De sex-sju som fanns kvar vid upphörandet 1962 bereddes anställning i Grådö. Direkt efter mejerirörelsens upphörande såldes utrustningen på auktion. Därefter flyttade Sör Nävde Rostfria in med sina 14 anställda. Det var ett dotterföretag till Nordensson AB i Stockholm. Firmans Lager överflyttades också till Krylbo där ett 100-tal rostfria produkter såldes, en hel del på export till Europa och Nordamerika.
Chef för verksamheten i Krylbo blev Arne Larsson, tidigare driftsledare vid Sör Nävde-fabriken. Nu är också denna ”rostfria” verksamhet borta och en del av den stora tegelbyggnaden har förvandlats till bostäder. Dessutom har alltför många mjölbönder uppgivet tvingats se sina kor gå till slakt när inte ens mjölkleveranserna till Grådö burit sig ekonomiskt.Sedan många år heter den förbipasserande gatan Mejerigatan.
Text av: Lars Östlund
